23 sep. 2017

Runda och fina

Jag har pågående stickningar som jag kanske skulle ge lite sticktid men idag ropade några nya nystan högst.
Medan jag lyssnade på höstens avsnitt av Lundströms bokradio på förmiddagen så gjorde jag rand efter rand. 
Igår kväll var jag väldigt trött och det enda jag orkade var att nysta några ullhärvor för hand. 
Jag tycker att runda handnystade nystan är vackra. De får mig att tänka på mormor. De får mig att känna att det enda som egentligen behövs är ett par händer, inte en massa dyra redskap. Det blir vackra nystan med hjälp av garnvinda och nystmaskin också men handnystade är ändå något speciellt. Runda, mjuka och fina.
Jag stickade nyligen i rosa och nougatbrunt men kände att jag inte var färdig med den färgkombinationen. På vävmässan hittade jag de här tre fina färgerna, färgade på grått garn så de är vackert melerade, och de ville bli något tillsammans. När jag kom hem anslöt sig ett naturvitt angora/ullnystan. Mönstret jag hade tänkte göra visade sig kräva ännu fler nyanser så jag meckar runt lite med Brushcreek shawl. Kanske blir det som jag tänkt mig, blir det inte det så stickar jag en annan sjal någon annan gång.

Ute är det grått och fuktigt. Jag har migrän efter veckans ansträngningar så vi passar varandra bra idag, vädret och jag. 
Jag borde ta in pelargonerna men det är så trist att ta in dem när de är så blöta. 
Kanske torkar de lite i morgon?

22 sep. 2017

När Morris förklarar läget

Ibland blir saker upp och ner.
Hela min eftermiddag har varit just det, helt upp och ner, inte alls som jag tänkt att den här fredagen skulle bli. Rörig, tokig, trasig och regnig.
Det är helt okej, Morris gör allt för att visa mig att upp och ner bara är en position, inget permanent tillstånd. Han är bra på att förklara, han gör det svåra lätt.
I morgon är det på ett annat sätt helt enkelt, men höstdagjämningen, den är idag.

21 sep. 2017

Väv2017

Nej jag väver inte och jag passar mig noga för att börja med ännu en hobby men när en vävmässa anordnas i Växjö, ja då åker jag! Jag fyllde en termos med te på morgonen och gav mig iväg genom smålandsskogen.
Det var mycket folk, 
väldigt mycket folk!
Trots det så hittade jag fram till de montrar jag spetsat in mig på och såg mycket annat fint. 
Jag har handlat flera gånger från Limmo Design på nätet men aldrig träffat Lillemor och hennes fina syster i verkliga livet. De var precis så trevliga som jag trodde! En stor bonus var att Anna/Tant Ulltuss hjälpte dem i montern. En del människor känns det verkligen som om man känner trots att man bara träffats i cyberspace!  
Ann-Mari Nilsson släppte just idag en ny bok, Sticka mönster, och jag köpte den så klart och som den fangirl jag ibland är så fick jag den signerad. 
Karin Öberg hade med gott om underbart lingarn och jag är särskilt förtjust i hennes lin/ull-blandning som finns i underbara färger. 
Tant Kofta hade en hel vägg full med Färgspel, spelsau lammull. Alla färger är underbara och garnets lyster är fantastisk! Trollslända och Makrill fick följa med mig hem fast jag ville ha alla!

Mitt i allt gick brandlarmet och hela tipshallen var tvungen att utrymmas! Det gick förvånansvärt lugnt till med tanke på hur många som skulle ut på kort tid. 
Efter en kvart eller så och en check av brandstyrkan konstaterades att en rökdetektor i ett hisschakt löst ut men det brann inte och vi fick gå in igen. Det gick snabbare än att komma ut. Märkligt ändå. 
Det fanns så mycket att titta på och sukta lite efter.
Jag drogs till garnmontrarna och handlade lite här och där 
men det fanns många fina utställningsobjekt också. 
Just den här drog många blickar till sig.  
Det finns kanske de som tänker att en vävmässa inte är för dem men det finns så mycket mer än vävning och 
gillar man textil i någon form så rekommenderar jag ett besök. Mässan är öppen fredag-lördag. 
Ett sista djupdyk i en säck med ullgarn och
sedan var den här dagen komplett. 
En riktig toppendag! 
Det gjorde inte ens något att jag blev sittande i bilkö ganska länge mitt ute i skogen på grund av några kilometers asfaltering på hemvägen. Det var en skön vilopaus rent av. Även om sådana här dagar gör ett rejält uttag både på bankkontot och energikontot så är det värt det för jag kommer leva länge på de här timmarna!

20 sep. 2017

Hopp!

Ibland finns lyckan i ett par skor.
Nya blanka lila skor. 
Jag tar ett litet glädjeskutt.
Måste kanske sy den perfekt klänningen till de här skorna... Vad skulle du matcha de här skorna med?

19 sep. 2017

Kattvakter

Idag har det regnat precis hela dagen och då har det passat bra att mysa under ett täcke med en katt vid fötterna. 
När jag försökte resa på mig satte Morris klorna i min fot och väste ordlöst - Ligg still! Jag lydde så klart. I alla fall ganska länge.

Jag hade en idé om att klippa till en trikåklänning efter ett nytt mönster jag köpt. Jag vet inte om katterna har ingått en pakt emot mig men Luna såg snabbt till att jag inte alls skulle klippa till något tyg. 
Hon gick fram och tillbaka på tyget och när jag lyfte ner henne så hoppade hon direkt upp igen.  
Hon var särskilt intresserad av kanten som rullat sig och när hon började bita i den åkte hon ut i regnet. Så intresserad av tyg har hon aldrig varit tidigare. Oroväckande.

Jag har i alla fall fått sticka lite på ena ärmen på Cockatoo Brae-koftan och dricka flera koppar te.
Mina kattvakter hade inget emot det. Tack för det!

18 sep. 2017

Hemgjort och handgjort

Min hemgjorda garderob levererar.
Det finns gott om klänningar och 
det finns gott om matchande sjalar. 
Perfekt när man vill känns sig som sig själv.
Allt är bloggat tidigare: Sjal, klänning, sjal, klänning, sjal och klänning.

Jag och min slapparkompis Luna har inte gjort många knop i kväll. 
Lite sockstickning och kattbus var fullt tillräckligt. 
Perfekt tyckte Luna.

17 sep. 2017

Långrandigt men ändå inte

Alla dessa ränder som vill bli stickade!
Det är något alldeles särskilt spännande, nästan trollbindande, att randa två nystan med varandra. Hur ska nästa färgmöte bli? Och det därpå? 
Olika men ändå inte. Färgglada båda två. 
Jag har haft en riktigt fin dag med både morgondimma och eftermiddagssol och dessutom fikasällskap och nybakad äppelkaka. 
Jag gör några ränder till,  
och sen ännu fler. 
Det blålila garnet som blev över från de röda sockorna randas nu med brunmelerat i nästa par. Nya färgmöten, nya kombinationer som väntar på att stickas. Jag har att göra ett bra tag till för ränderna går aldrig ur.

16 sep. 2017

Med prickar i fokus

En prickig linneklänning har saknats i min garderob. Nu är det åtgärdat.
Mönstret är Dress no 2 från 100 Acts of sewing som jag ofta använder. Det är en modell som passar mig bra och som går att variera i det oändliga. 
Jag älskar detaljerna som ingen annan ser, som en infodring i turkost. Jag tycker det blev så läckert och färgmötet gör mig glad.
Två stora fickor, som på mönstret, blev det den här gången. Det passar det lite grova materialet perfekt. Det blev några tvättränder på tyget när jag tvättade det trots att jag försökte undvika det men det är okej, det här tyget klarar lite ljusa ränder. Det är en prickig klänning och det är huvudsaken.
Med sjalar i nästan vilken färg som helst så kommer det här bli en favorit.
Prickar, tänk att det är så fint med prickar!

15 sep. 2017

På mitt sätt

Så här alldeles i mitten av september, när regnet faller med stora blöta droppar och kvällarna är mörka och tröttheten ligger som en tung filt över allt får man roa sig så gott man kan. Jag har roat mig med att brodera en fjäril på en liten tygbit.
I morgon är min plan att brodera fjärilen på en tillklippt klänningsdel och eftersom det är ett nyköpt broderi ville jag testa det först, innan jag spänner klänningstyget i bågen.
Det kommer bli toppenbra tror jag.

Jag har också stickat på en liten barnmössa. Förhoppningsvis kommer den passa en sexåring. 
Mönstret är Garnomeras våffelmössa och garnet är Ulrika från Svarta Fåret. 
Så ja, jag har roat mig så gott jag kan i kväll. På mitt sätt.